söndagsmys, tacksamhet & stora tankar.

Inlägget publicerades 22 Maj kl. 15:25
Lugn dag idag. Jätteskönt, faktiskt! :)
Ärligt talat så orkar jag inte så väldigt mycket nu på sistone innan krafterna börjar tryta. Längtar tills energin kommer tillbaka och man kan börja röra sig mer obehindrat för nu går det ganska segt faktiskt. Ni som varit eller är gravida fattar garanterat vad jag menar. :)
Nästäppa, snarkningar, vadkramp och svullna fötter. Men hur som helst - såå värt!
Snabbt sinande krafter till trots så har jag ett mission on the way alldeles strax - lilla Gibson ska få sig en dusch och det brukar ta sin lilla tid även om det går såå mycket snabbare nu när han är relativt korthårig än innan vi klippte honom. Lillsnörp måste ju få vara ren o fin inpå bara skinnet innan bebis anländer. Nu är ju värsta "lortperioden" över så det blir ju ganska bra i tiden, tänkte jag.. (haha, nu känns det som att jag börjat svamla en del så nu går vi vidare ^^,)

Ny vecka imorgon..igen. Tiden springer iväg o fort går det också.
Förhoppningsvis kommer vi få tid för ultraljudet nu till veckan. Blir riktigt spännande att se krabaten igen..en sista gång innan han kommer till oss. :)
Om en vecka, d.v.s. nästa söndag, styr vi kosan ner till Västernorrland och Kramfors.
Ska bli väldigt skönt, och roligt, att umgås med familjen där nere några dagar medan maken är på internatet där han också nu kommer ta sin examen. Yeay! :)
Som sagt så blir det ju (till 99%) sista besöket hos mamma och pappa i egenskap av det jag hittills varit. Alltså inte mamma. Nästa gång vi åker ner kommer det nog skilja sig ganska markant från alla tidigare besök nånsin.
Att nervositeten har börjar smyga sig på är inget jag tänker hymla om. Så är det.
Jag vet att det kommer bli toppen. Jag kommer hela tiden ha min älskade man vid min sida och vi kommer teama ihop oss riktigt bra. Det finns ingen i denna värld som känner mig så bra som han gör. Knappt ens jag själv. :)
Han är, utöver mitt livs kärlek, den allra finaste och mest beundransvärda människa jag någonsin haft den äran att träffa och jag är så glad och tacksam över att få dela detta underbara skede med honom.
Han kommer verkligen att bli en alldeles fantastisk pappa!

Nu börjar vi ju närma oss Dagen. Med stormsteg!
I fredags var det, som tidigare nämnt, 34 fullgångna veckor. Det innebär alltså att det bara är 6 veckor till beräknat förlossningsdatum men då måste man också beakta att bebis lika gärna kan komma om 4 veckor likaväl som han kan dröja på sig ytterligare 8 veckor. Jag finner ganska stor tjusning i detta stora "ovetande". En spänning! När blir det? Hur startar det? Kommer jag ens förstå att det startat? Kommer jag vara så stark som jag hoppas och vill?
Detta inte att förväxla med att jag byggt upp en massa luftslott, det har jag inte. Jag är ganska cool i mig själv gällande detta och kommer att ta det steg för steg, som det kommer. Naturen har sin egen gång och det enda jag kan göra är att lita på min egen kropp. Detta är ju faktiskt vad den är gjord för och det vore idioti att inte lita till mina egna förmågor.
Sen VET jag ju såklart att det kommer göra ont. Men jag VET också att det är övergående och belöningen blir attfå se vårt barn. Att få hålla, känna, älska och ta hand om vårt barn. En ny liten människa, en egen individ, som uppkommit genom oss.
Det är så fantastiskt! :)
Redan nu är mitt hjärta inte längre mitt och jag kommer göra allt för att denna lilla varelse ska få ett så bra, tryggt och kärleksfullt liv som det bara är möjligt.
Allt det här är så stort och innan vi blev gravida kändes det nästan som att det bara är något som är få förunnat. Jag är så väldigt glad och tacksam över att ha fått vara havande, att bära ett litet barn inom mig och känna den obeskrivliga kärlek till ett litet liv som inte ännu är fött.
För många är det säkert ganska svårt att förstå men tänk såhär - man lever ju liksom i symbios med det ofödda barnet. Barnet känner ens känslor och utvecklar redan i magen en alldeles egen personlighet och egna rutiner. Det lär sig att komma ihåg och skilja på ett antal olika röster..det är för mig oerhört häftigt!

Just nu, i skrivande stund, tycker nog lillen att jag sitter lite knasigt (framåtlutad i soffan) och att det nog är en aning trångt. Buffande hit och dit, tryckande upp, ner och mot alla sidor och nu har han dessutom fått hicka!! :)
Lilla älskade liv. Så länge han kommer ut med hälsan i behåll så spelar inget annat någon roll.
Det är det allra viktigaste.

Nu är det dags för mig och lilla hickande bebis att ge hunden en dusch. :)

Hoppas alla ni fina läsare får en jättehärlig dag!
Och tack alla ni som läser bloggen varje dag!
It really makes me happy! :)

Avslutar med några bilder från den sköna gårdagen! :)




Ute på skön promenad med Tomas & Gibson



Mina fina killar. ♥







Lika snygg som alltid. ♥



Häromkvällen blev det lite kvällsmys. ♥



Snart "storebror". :)

Real life events

Kommentarer
# Smsa Låna

Jag tycker att det är lite svårt att göra en bra design till sin sida - hur har du burit dig åt? Du har ju en riktigt snygg sida!

Kommentaren postad den 19 July klockan 09:00


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback